x
Olja på duk
Väggkonst
Surrealism
1938
Modernism
147.0 x 99.0 cm
Art Institute of ChicagoGiclée- eller canvasprint av museumskvalitet med snabb produktion och flexibla ytbehandlingsalternativ. ( Beställ handmålad reproduktion
Köp högupplöst bild)
Välj bland våra förinställda storlekar som motsvarar konstverkets ursprungliga proportioner.
Du kan ange egna mått för att passa en specifik ram eller yta. Om det valda måttet inte överensstämmer med originalbildens proportioner kommer vi antingen att beskära konstverket eller utöka bilden med en speglad eller enfärgad kant. En digital mockup skickas för ditt godkännande innan produktionen påbörjas.
Vänligen notera att förhandsvisningen på skärmen inte återspeglar den faktiska beskärningen eller utökningen. Endast mockuppen visar den slutgiltiga kompositionen korrekt.
Även om anpassade storlekar är möjliga, rekommenderar vi att du väljer ett mått från den fördefinierade listan för att bevara de ursprungliga proportionerna.
Leverans över hela världen () på 2 veckor istället för standard 4/5 veckor. (23 augusti)
Tiden förflyttad
Storlek på reproduktion
René Magrittes mästerverk från 1938, ”Tiden genomborrad” (La Durée poignardée), är mer än bara en målning; det är en visuell paradox som utmanar vår uppfattning av verkligheten och den trygga hemmiljön. Betraktaren möts av ett kraftfullt ånglok som tycks bryta fram ur en klassiskt stiliserad öppen spis, en scen som väcker både fascination och oro. Magritte skapar inte bara en bild, utan en minutiöst återgiven drömvärld som ifrågasätter logiken och bjuder in till djupare reflektion.
Målningen är ett uttryck för surrealismens kärna – utforskandet av det undermedvetna och trotsandet av rationella förväntningar. Samtidigt lutar sig Magritte mot den magiska realismen genom sin hyperrealistiska skildring av omöjliga scenarier. Han förvränger inte former, utan placerar dem i oväntade sammanhang, vilket skapar en störande känsla av igenkänning mitt i det bisarra. Precisionen – från den polerade marmorn till lokets intrikata detaljer – förstärker denna effekt och grundar det fantastiska elementet i en påtaglig verklighet. Det är ett konstnärligt grepp som får oss att ifrågasätta vad vi ser, och hur vi tolkar det.
Magrittes oljeteknik är uppenbar i den smidiga övergången mellan toner och de subtila nyanserna som skapar en övertygande illusion av djup. Kompositionen är slående symmetrisk, förankrad av den centrala öppningsspisen. Denna formalitet undergrävs medvetet av lokets kraftfulla intrång, vilket skapar dynamisk spänning. Horisontella linjer etablerar stabilitet, medan lokets diagonala riktning bryter upp den, symboliserande en ostoppbar kraft som tränger in i en trygg hamn. Kontrasten mellan det traditionella och det moderna är central för verkets uttryck.
Skapad under perioden framför andra världskriget kan målningen tolkas som en reflektion av ångesten inför den hotande moderniteten och kommande omvälvningar. Beställd av Edward James, en framstående surrealistisk mecenat, var verket tänkt att skapa en specifik effekt i hans hem – Magritte föreställde sig att det skulle ”sticka” gäster som gick uppför en trappa. Denna intention avslöjar en önskan att provocera tankar och utmana konventionella perspektiv. "Tiden genomborrad" är inte bara ett vackert objekt, utan också en intellektuell utmaning.
Symboliken är rik och mångbottnad. Loket representerar framsteg, kraft och kanske till och med förstörelse – krafter som oåterkalleligt kan förändra våra liv. Öppen spisen, traditionellt en symbol för hemmet och tryggheten, blir en portal för detta intrång. Ovanför mantelstycket förstärker en klocka temat om tidens obevekliga gång och det oundvikliga i förändring. Spegeln som bara reflekterar fragment av rummet bidrar till känslan av desorientering och splittrad verklighet. Magritte väver samman komplexa idéer kring vår relation till tiden, framsteg och de dolda krafterna som formar vår värld.
Målningen framkallar ett unikt emotionellt gensvar – inte av öppen kaos, utan snarare en stilla oro, en subtil störning av normaliteten. Det är ett verk som stannar kvar i sinnet och uppmuntrar till kontemplation kring dess mening och vår egen relation till tid, framsteg och de dolda krafterna som formar vår värld. Som en tillägg till vilket interiörutrymme som helst fungerar det som en övertygande samtalsstartare och ett sofistikerat statement, som ger en touch av intellektuell nyfikenhet och surreal skönhet.
René Magritte, född René François Ghislain Magritte den 21 november 1898 i Lessines, Belgien, steg in i en värld som skulle forma hans gåtfulla konstnärliga syn. Hans tidiga år präglades av ett oroande händelse – hans mors självmord när han bara var tretton år gammal. Bilden av hennes kropp som återfanns i Sambrefloden, med hennes klädnad som dolde hennes ansikte, blev en hemsökande motiv som subtilt skulle genomsyra hans senare verk, manifesterat i dolda figurer och en beständig utforskning av det osynliga. Detta tidiga trauma inställde en fascination för mysterium, förlust och den oroande kraften hos det som finns kvar utanför synen. Även om detaljer kring hans barndom är något otydliga, är det tydligt att denna formativa upplevelse lade grunden för hans livslånga ifrågasättande av perception och representation. Han började lära sig teckna vid tio års ålder, vilket visade en inneboende benägenhet till visuellt uttryck, men utforskade initialt impressionism innan han gick på en väg som skulle leda honom att bli en av de mest betydelsefulla figurerna inom surrealistisk konst.
Magrittes konstnärliga resa var inte omedelbar eller enkel. Han studerade vid Académie Royale des Beaux-Arts i Bryssel, men fann dess traditionella metoder kvävande. Hans tidiga verk experimenterade med futurism och kubism, absorberade element av dessa avantgardistiska rörelser men avvek slutligen från deras rent formella frågor. Det var först genom att stöta på Giorgio de Chiricos målning *The Song of Love* 1922 som Magritte upptäckte en resonans som oåterkalleligt skulle förändra hans konstnärliga väg. De Chiricos drömlika landskap och oroande juxtapositioner öppnade för Magritte ett nytt sätt att se – en värld där det bekanta kunde bli främmande, och det vanliga fylldes med djupgående mysterium. Detta möte utlöste hans engagemang för surrealism, även om han ofta upprätthöll ett unikt avstånd från dess mer uppenbart psykologiska eller automatiska tillvägagångssätt. Han föredrog en minutiös, nästan klinisk precision i sin målning, och använde realistiska tekniker för att representera orlogiska scenarier.
År 1926 hade Magritte fullt omfamnat surrealistiska principer och producerade *Le Jockey Perdu (The Lost Jockey)*, som ofta betraktas som hans första verkligt surrealistiska verk. Men hans sort av surrealism var distinkt. Han var inte intresserad av att utforska det undermedvetna genom fritt association eller drömmar i samma utsträckning som vissa av sina samtida. Istället sökte Magritte att utmana betraktarnas uppfattningar om verklighet genom att presentera vanliga objekt i oväntade sammanhang, vilket tvingade dem att ifrågasätta sina antaganden om den värld de levde i. Ikoniska verk som *The Treachery of Images (This is not a pipe)* (1929) dekonstruerar intelligensfullt förhållandet mellan bild och objekt, påminner oss om att en representation aldrig är saken själv. *Les Amants (The Lovers)* (1927-1928), med sina dolda figurer, återspeglar traumet av hans mors död samtidigt som det utforskar teman för dolt och intimitet. *Time Transfixed* (1938) presenterar en lokomotiv som brister igenom en tegelvägg, stör vår känsla av utrymme och tid. Och *The Human Condition* (1933), ett målning inom en målning, suddar ut gränserna mellan representation och verklighet, vilket får oss att fundera över hur vi uppfattar och tolkar världen.
Trots initiala svårigheter att få erkännande, fick Magrittes verk gradvis ökat erkännande, särskilt i USA genom utställningar 1936 och senare retrospektiva visningar på Museum of Modern Art (1965) och Metropolitan Museum of Art (1992). Han förblev politiskt engagerad under hela sitt liv, förespråkade konstens autonomi. Han fortsatte att finjustera sin signaturstil, utforskade teman för upprepning, illusion och språkets kraft i målningar som är både intellektuellt stimulerande och visuellt slående. Magritte dog den 15 augusti 1967 av cancer i bukspottkörteln, lämnade efter sig ett verk som fortsätter att fängsla och utmana publiken världen över. Hans inflytande sträcker sig bortom konstens sfär och påverkar pop art, minimalistisk konst och konceptuell konst, samt till och med reklam och film. Idag bevaras hans målningar i stora museisamlingar runt om i världen, inklusive Musées royaux des beaux-arts de Belgique i Bryssel, som hyser Magritte Museum – dedikerat enbart till hans verk och som har världens största samling av dem.
Magrittes bestående arv ligger i hans förmåga att få oss att se det bekanta på nytt, att ifrågasätta våra antaganden om verkligheten och att uppskatta konstens kraft att väcka tankar och inspirera förundran. Han målade inte bara bilder; han skapade visuella paradoxer som fortsätter att resonera hos publiken decennier efter deras skapande, vilket säkerställer sin position som en sann mästare inom surrealism och en nyckelperson i 20:e århundradets konst.
1898 - 1967 , Belgien
Berätta om ditt projekt så kommer våra konstexperter att ge dig 3 personliga konstförslag.
Vi skapar ett urval av 3 alternativ helt anpassat för dig – gratis!